This life hasn't turned out quite the way I want it to be
Igår när jag och några kompisar satt och tittade på fil insåg jag en sak, eller insåg och insåg, jag har tänkt det en massa gånger men nu blev det plötsligt så uppenbart - jag vill bli känd . Jag vet att det låter barnsligt, men jag vill göra något med mitt liv och inte bara växa upp, gå på högskola, få något halvbra jobb, skaffa man och två barn, byta namn till Svensson, skaffa villa, volvo och hund. Jag vill bli någonting, jag vill att folk ska se upp till mig, precis som jag har sett upp till och avgudat så många kändisar.
Visst har jag haft planer om vad jag vill göra, som inte involverar att bli känd, jag har tänkt att jag ska bli polis under flera års tid, och visst det vill jag, men jag har ju bara ett liv, och det räcker inte för allt jag vill göra. Det är jätteofta jag ser någonting och tänker att "åhhh, sådär vill jag bli!", eller "det där ska jag jobba med!" . Men vad fan? Jag kan inte bli polis, flygvärdinna, skådespelare, modell, programledare och allt annat jag vill bli samtidigt !
Jag är snart 18 och har inte kommit någonvart med något av detta än, jag är redan ett år efter i gymnasiet och åren går tio gånger så snabbt som för fem år sedan. Det här är något jag tänker på och har ångest över jätteofta nuförtiden. Jag menar, jag vill inte bli gammal, utan jag vill göra allt detta medans jag fortfarande är ung. Om 15 år har jag redan passerat 30 år och sedan går det bara utför.
Hopplöst är en underdrift .
Visst har jag haft planer om vad jag vill göra, som inte involverar att bli känd, jag har tänkt att jag ska bli polis under flera års tid, och visst det vill jag, men jag har ju bara ett liv, och det räcker inte för allt jag vill göra. Det är jätteofta jag ser någonting och tänker att "åhhh, sådär vill jag bli!", eller "det där ska jag jobba med!" . Men vad fan? Jag kan inte bli polis, flygvärdinna, skådespelare, modell, programledare och allt annat jag vill bli samtidigt !
Jag är snart 18 och har inte kommit någonvart med något av detta än, jag är redan ett år efter i gymnasiet och åren går tio gånger så snabbt som för fem år sedan. Det här är något jag tänker på och har ångest över jätteofta nuförtiden. Jag menar, jag vill inte bli gammal, utan jag vill göra allt detta medans jag fortfarande är ung. Om 15 år har jag redan passerat 30 år och sedan går det bara utför.
Hopplöst är en underdrift .
Kommentarer
Postat av: Maja
Tack gode gud att jag inte är ensam om min Svensson-fobi!
Trackback